Nedskjuten och kraschad

 
 

 

Ibland väljer hjärnan att släcka ned.

Ser ut som om hårddisken har kraschat. 

Pinsamt att erkänna att typen för märket JAG,

var ingenting att ha.

 

 

 

Bäst att vara tyst,

för ingen vill väl marknadsföra ett märke som var ett dåligt val.

Samma känsla för alla företag 

oavsett om det är Mac Book, Deel eller en JAAS.

 

 

 

 

Nedskjuten och kraschad

av sina egna omedvetna krav,

 

 

 

som gjorde att jag alltid levererade 

samtidigt som jag sa till mig själv:

Hur svårt kan det va´?

 

 

 

Frågan kommer också:

Har jag fått ett måndagsexemplar 

av vad som är typen av mitt jag?

 

 
  
 
Medan tankarna går

hur man ska göra med en hårddisk som inte levererar

så är det bara att se om tiden läker alla sår

 eftersom skadade delar inte går att transplantera.

 

 
 

Jag har inte lyssnat på mina hjärna,

bara stängt av

sparkat och trampat på den 

när jag var frustrerad över

att den inte alltid ville som jag.

 
 

 

Nu är den kraschad och jag undrar om jag kan säga förlåt.

Jag menade inte att göra dig illa,

när jag blåste på lågan för att elden var låg.

Utbränt minne

är vad som är kvar.

Kanske rätt åt mig,

jag som trodde att jag var ett unikt exemplar.

 

 

 

Medan jag sörjer mitt förlorade jag,

kommer saker tillbaka som exempelvis blommor 

på varje pelargonexemplar.

 

 
 
 
 
 Ser sedan plötsligt att händernas minne kan leverera,

att det finns ganska mycket kvar.

Kan sticka, baka, brodera, skriva mm

 

Har tydligen haft en hemlig back up,

omedvetet gömd 

i fall hjärnan skulle haverera.

 

Tack vare händerna så kan jag fortfarande leverera

en varm hand som förstår sin omvärld allt mera.

 

 

RSS 2.0