Först när jag inte kan, vet jag vad ordet frihet är

 

Jag är din mamma.

En mamma som plockar, städar, hänger tvätten, bakar brödet, hämtar mjölken, lägger läxan i ryggan och säger att klockan är slagen och bussen snart går.

 

Är det en mamma?

 

Är det därför din mamma är viktig för dig?

 

Men om jag inte kan?

Inte kan plocka, städa, lägga, laga, baka, komma en sekund, hämta mjölken eller lägga läxan i ryggan och säga att bussen snart går.

 

Vad känner jag då?

 

För när jag inte kan hänga din tvätt för att smärtan begränsar mig

och inte kan komma bara en sekund för att jag är rädd att benen inte bär mig

och inte kan hämta mjölken, utan att spilla ut på golvet för att armen inte lyder mig

 

Vad är jag då? Är jag då lika viktig för dig?

 

 

Först då när jag inte kan, inser jag att det jag förut trodde var ett av livets tvång är något som är frihet.

 

Och när jag förstår vill jag att du också ska kunna förstå att det här är frihet att kunna plocka, städa, hänga, laga och kunna klockan för att hinna till bussen.

 

Det är därför jag, din mamma är viktig för dig för att visa vad frihet är, att kunna själv.

 

 

Men du är lika viktig för mig.

 

För när jag inte kan plocka, lägga, laga och komma till dig på en sekund så måste du visa mig att frihet kan också vara att just bara vara.

 

För när jag bara är, så kan jag fortfarande komma till dig på en sekund och bara vara helt närvarande i den jag är, jag din mamma som fortfarande är jag.

 

 
Foto: Emma Hansson

Kommentarer
Postat av: Vännen R

Mycket tänkvärt...Vad ÄR frihet??? Att GÖRA vad jag vill!?? Att våga VARA den jag ÄR!?? Vad hindrar mig? Något/någon utanför mig eller något inom mig? Tror att frihet och ansvar hör ihop...Ges jag frihet så följer ett ansvar. Med friheten kan inga måsten läggas på mig, utan det jag väljer kommer inifrån mig. En känsla av att jag gör mina val. Friheten behöver då inte begränsas av min fysiska kapacitet för jag kan även välja min inställning till saker och ting vilket kan hjälpa mig att känna mig fri trots yttre begränsningar. Barnen får välja utifrån de goda exemplen de ser och upplever, då är de också fria. Inte så lätt som det låter...

Svar: Allt handlar om hur jag tänker och jag kan tänka hur jag vill. Det måste vara frihet, ändå känner jag mig ofri att göra som jag vill. Varför? Jag vet ju att jag är fri. Kanske att det bara är mina tankar som är fria och dem far runt som dem vill, vilket gör MIG ofri eftersom jag styrs av dem. Dags att uppfostra mina tankar så att dem uppför sig rätt när dem träffar mig. Busa och leka kan dem få göra när dem träffar dig ;) Tack snälla för din reflektion. Dem värmde hjärtat <3
Exsisto MammaMia

2012-07-07 @ 16:50:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0