Fotboll är allt?

Allt i livet kan inte vara fotboll säger jag när storebror säger till lillebror att återigen välja en fotbollsartikel som tidningsläxa. Får då som svar att fotboll är allt, politik, geografi, samhällskunskap och historia. Men han glömmer något. Fotboll kan också vara filosofi, psykologi och poesi. Det förstår jag ett år senare när jag håller i Jan Nordströms bok Tillsammansheten, som är en livsberättelse genom fotografier, målning och ord tillsammans med Kalmar FF´s lag.
Läs orden: Du är inte ensam. Jag finns här bakom dig
eller
Jag vill leva så att jag inte viker ner mig även när det är jobbigt. Jag vill försöka. Det ger positiv energi även till mina lagkompisar. Jag känner för oss, ger allt (Abiola Dauda)
eller
För om jag inte lyckas vad händer då? jag kanske faller men jag vågade ändå (Etrit Berishia)
eller
Jag är i ett krig med mig själv. Att inte ge upp. Att bli bättre. (Etrit Berisha)
eller
Och det är något i dina ögon som får mig att våga. De är inte tysta. De öppnar in.
eller
En dag kommer allt detta att vara över så försök att göra så bra ni kan, så att ni inte ångrar er sedan
(Nanne Bergstrand)
Och jag tänker att nu ska du få se att det är fler som fattar att fotboll är allt, nu även morsan.
Grattis 18 åringen!

Här har du något att bita i, nämligen livet även om det inte är ditt liv som skildras och även om det inte är ditt lag. Men det är en fantastisk bok. Det kan även en morsa som inte kan förstå innebörden offside ändå förstå.
Nässlan, en räddare vid vägen

Varje människa är en historia.
Jag fick en historia som brände sig fast.
Det handlade om en människas väg och där brännässlan parallellt hela tiden var med.
Jag tänkte att om varje människa är en historia så måste varje människa kunna bli en sång.
Jag skrev texten som skulle bli hennes sång.
Men innan du kan se den klar, se nässlan!
Jujjas sång
Du berättade att som barn
gick du alltid hungrig din väg fram till skolan
du sörjde att din matsäck var slut och hur skulle du stå ut?
Men din mamma visste på bot
Det var brännässlan som rädda dig
för att du inte skulle gå åt.
OCH DU GER OCH JAG TAR
AV DIN LIVSKUNSKAP VAR DAG
OCH DU SÄGER
MIA DU KAN ALLTID NÅ
LÄNGRE BORT ÄNDÅ
Du blev vuxen, du fick man och barn
men det var fortfarande dåliga tider
Ditt land var ockuperat och det brann
och inte blev det bättre när din man försvann
Men du visste på bot
Det var brännässlan som rädda er
för att ni inte skulle gå åt
OCH DU GER OCH JAG TAR
AV DIN LIVSKUNSKAP VAR DAG
OCH DU SÄGER
MIA DU KAN ALLTID NÅ
LÄNGRE BORT ÄNDÅ
Men helt plötsligt fick du nog
du ville bort, du ville ge dina barn något mer
än vad de hade där på vägen
så du kom till ett helt nytt land
och du kunde äta och du vann
ett helt nytt språk, en ny famn
Men vad växte här på vägen?
Det var brännässlan som du såg
OCH DU GER OCH JAG TAR
AV DIN LIVSKUNSKAP VAR DAG
OCH DU SÄGER
MIA DU KAN ALLTID NÅ
LÄNGRE BORT ÄNDÅ
Och så stod vi där du och jag
Du ville berätta om ditt liv
varför du var tacksam att vara här
bland människor som ville dig väl
Du var inte rädd men du kunde inte sluta kämpa
tills sista andetaget
Du drack ditt nässelte
men sedan ville vi att du skulle släppa taget
OCH DU GER OCH JAG TAR
AV DIN LIVSKUNSKAP VAR DAG
OCH DU SÄGER
MIA DU KAN ALLTID NÅ
LÄNGRE BORT ÄNDÅ
Ja, du kan alltid längre nå...
Brännässlan innehåller rikligt med järn, vitaminer och mineraler därför ger brännässlan både ork och energi. Den är vår bästa blodbildande och blodrenande medicinalväxt. Den har också god verkan på bukspottkörteln, vilket leder till en sänkning av blodsockret genom t.ex nässelte.

Nässelfakta från: http://www.grongava.se/
Mer nässeltext: www.baralillaja.blogspot.com
Rät kurs frammåt!
Icke!

Alla vägar leder till en garnaffär.





Sedan kommer suget att prova något nytt...

Kärleksknutor
(något att överraska mannen med när man kommer hem ;)
Sedan ut till solen och stickning...
Efter att man har stickat färdigt de redan påbörjade arbetena
(hoppsan nu ljög jag visst lite).






Väl hemma måste man se om det är någon vind i seglet i det nya garnet.

Och visst är det vind i seglet,
rät kurs!
Det är smart att vara virkurell när man ska vara kulturell

I generationer tillbaka har vi virkat och stickat. Så fort händerna hade en chans så togs handarbetet fram. Ett kulturarv. Så kommer mobiltelefonen och sedan kommer smartphone´en och vad händer? Jo så fort händerna får en chans kommer telefonen fram, ett annat slags kulturarv. Men den smarta (hon som har en smartphone) lägger ihop två roliga kulturer till en. Man virkar till sin smartphone! Det sätter färg på tillvaron.

Gör så här:
Jag tror att det kallas fasta maskor.








Hoppsan, batteriladdaren kom visst i vägen!
Att brinna i elden

Människans behov av att alltid hitta en syndabock ser ut att gå som en röd tråd genom hela historen. Det började med Adam och Eva. Det var inte jag, det var Eva som sa att vi skulle äta av äpplena sa Adam då han mötte Guds vrede.
När engelsmännen förlorade landområden i Frankrike på 1400-talet var det den unga tjejen Jeanne d´Arc som sågs vara orsaken. Hon hade genom sin deaktighet i kriget hjälpt fransmännen till seger och måste därför haft en pakt med djävuen. Hon dömdes i domstol för att sedan brännas levande på bål. Anklagelserna löd: Häxeri och för att ha burit manskläder fast hon var kvinna. Hon brändes på torget i Rougen en dag i maj 1431.

1617 tillfångatogs 8 kvinnor. Det var Elin och Kerstin från Näs, Ingrid från Rippestorp, Margareta från Eketorp, Kirstin från Tråbrunna, Ingrid från Gållbo i Regna, Ingrid från Vånga och Lusse från Mullsäter (torterades till döds vid förhöret).
Dem sju kvinnorna kastades insmorda med tjära ned från ett stup. Nedanför stupet brann bålet. Platsen var Trollkäring röset i skogen mellan Finspång och Vingåker. Vad blev de syndabockar för mer än att de varit i Blåkulla och därför var häxor?

1985 fälls en sjuksköterska för vållande till annans död och framkallande av fara för annan. Det får namnet dialysolyckan.
Tre personer dog och 12 personer utsattes för livsfara. Domstolen (tingsrätt och hovrätt) ansåg att sjuksköterskan var ensam skyldig till händelsen.
Larmfunktionen till dialysapparaen var frånkopplad. Vem hade gjort det? Sjuksköterskan hade tidigare på dagen sett att den var ifrånkopplad och därför satt på den, men hade hon av misstag gjort tvärtom? Hon skulle då larmat överordnad om att larmfunktionen var fel, detta tyckte rätten var oförklarligt att hon inte gjorde, trots att det var rond och att fokus var på patienterna som var svårt sjuka. Hovrätten tyckte även att det var misstänkt att sjuksköterskan inte kopplade samman ingreppet som tidigare hade skett i larmpanelen i den katastrofala stund då all personal var fokuserade på att rädda liv och ta hand om anhöriga.
Dagen efter olyckan gick sjukhuset ut med att sjuksköterskan "erkänt" att hon stängt av larmet. Vad hon hade gjort var att berätta för sin överordnad vad hon var rädd för, att hon hade gjort.
Alla domstolens ledamöten var män och alla hörda sjuksköterskor var kvinnor.

Finns det någon förklaring till att vi måste ha syndabockar? Jag söker på nätet syndabock och krisbearbetning och hittar:
"Människor behöver kanalisera sina starka känslor och somliga kommer ofelbart att göra det genom att visa och ge utlopp för ilska. Skuldbeläggande är en närbesläktad normal reaktion vid trauman. Att fullständigt förstå och absorbera det som har hänt är mycket svårt och abstrakt. För att konkretisera och öka förståelsen av det som skett kan skuldbeläggandet fungera positivt för krisbearbetningen genom att man kopplar samman katastrofen med en syndabock. Om syndabocken har egentlig skuld eller ej brukar i detta skede sakna betydelse för människan i kris och dennes bearbetande av sorg".
http://www.thomastvivlaren.se/2004_12_01_archive.html
Den som skyller händelsen på en "syndabock" kommer inte vidare så länge syndabocken inte ställts till svars. Om det inte är möjligt, exempelvis vid en naturkatastrof, kan det bli fatalt för individen, menar David Eberhard (chefsöverläkare på S:t Görans sjukhus). I förlängningen kan det leda till kroniska besvär som mardrömmar, panikkänslor och tvångsbeteende.http://www.dn.se/nyheter/sverige/lakarna-gor-sig-redo-att-lyssna?rm=print

Är du villig att tända elden när du blir drabbad av det oförklarliga? Vill du se syndabocken brinna för att rädda dig själv på vägen genom krisbearbetningen? Eller skulle du kunna klara av att tänka: Det är en människa precis som jag. Det gick till så här och det var inte meningen. För var det inte så att det var kunskapens frukt som Adam och Eva åt av? Skulle det inte vara dumt att inte dra nytta av der? Straffet har vi väl redan tagit emot (utvisning från paradiset och smärtsamma förlossningar).
Alla är vi människor. Alla gör vi fel, precis som Adam och Eva. Kanske något att tänka på när vi tittar in i valborgsmässoelden. Vi är alla människor, även häxorna.

Fotnot:
Fakta om Dialysolyckan hittad i boken: I rättvisans namn, Ansvar, skuld och säkerhet i vården av Synnöve Ödegård
Fakta om Jeanne d Arc i boken: Barnens världshistoria, Helgon och riddare av Christer Öhman mfl.
Fakta om häxprocessen i Finspång: http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4xprocessen_i_Finsp%C3%A5ng
Trappan som tar dig upp till dig själv

Det finns en himlastege där du för varje god gärning som du gör kommer ett pinnhål närmare himlen, himmelriket eller om du så vill Gud. Men det finns även en trappa. Den kallas inte himlatrappan utan feedbacktrappan. Ju fler trappor du får gå i livet ju närmare dig själv och andra kommer du.
Att kunna gå i trappor är grundläggande för oss människor. Det är en möjlighet att utveckla det vi är mindre bra på samt att kunna förändra mindre lämpliga beteenden. Att ge feedback handlar om ett medvetet beslut till förändring av en själv och de relationer man har i sin omgivning.
Feedback är inte lätt, varken att ge eller att ta emot, men den är jätteviktig i all kommunikation som förälder, som fru, som medarbetare till sina kollegor och chef, till sina kompisar.
Att få och att ge feedback är ett sätt att växa själv som människa, men även att hjälpa andra att växa.
Om man har förmånen att arbeta tillsammans med andra människor i ett helt team med svårt sjuka människor måste man hela tiden våga och orka gå i feedbacktrappan. Det krävs träning och precis som det är med all slags träning så tar det ibland emot, man vill inte, inte just nu och inte idag. Men när det är gjort kan det kännas helt underbart och man är glad att man gjorde det.
Vi tränar på jobbet att gå i denna trappa. Vi får handledning och vi får verktyg till att ge feedback på rätt sätt.
Jag själv har redan gått i den här trappan, en mycket brantare trappa och jag känner igen stegen. Eftersom jag var så otränad så var jag tvungen att stanna länge på varje trappsteg. Men vem var det som tvingade mig upp i trappen? Ja det var han som jag en gång gjorde allt för att föda fram. Sedan lade jag ned min själ i att han skulle växa upp till en trygg och självständig människa, vilket han tackar sin mamma genom att säga:
- Morsan du har tappat formen!
- Jag är inte överviktig om man går efter BMI. Du har fel. (Steg: 1 Förkasta)
- Morsan du har för stor mage!
- Det beror på att jag har haft dig där. Det är du och dina bröder som har gjort att magen har tappat formen. (Steg: 2 Försvara)
- Man får en annan ämnesomsättning när man fyllt 30 år och man behöver lite fett som kvinna när man är 40+
(Steg: 3 Förklara)
- Morsan du måste börja träna på gym!
- Okej. Du kanske har rätt och jag har redan börjat.
(Steg: 4 Förstå)
EFTER ETT ÅR: - Morsan, erkänn att det är det bästa du har gjort, att börja träna!
Jag ERKÄNNER !!!!!!!!!!!!!!!! Det är det bästa jag har gjort.







Men så en dag:
- Morsan! Du har tappat farten.
Helt plötsligt står jag vid en ny trappa:
- Hur menar du nu? (Tar steget över 1,2,3 och hamnar på steg 4). Menar du att jag gör för lite i hemmet eller är jag för långsam med det jag gör eller är det något annat du tänker på? Och medan jag väntar på svar (sonen försvinner upp på sitt rum) så sätter jag igång med lite brödbak. Får gissa att det är mitt stillasittande vid datorn som symboliserar att jag tappat farten. Frågan är om jag vill ha en förändring av mig själv den här gången? Det kanske är sonens tur nu?
Varsågod käre son, här är trappan!
Men jag ska vara lite jystare. Jag tänker inte säga: Du är, Du har eller Du vill, utan jag har lärt mig att för att ge feedback på bästa sätt ska man utgå ifrån sig själv. Jag använder orden:
Jag ser
Jag hör
Jag upplever
Jag skulle vilja
Prova! För du gillar väl också trappor?
Fotnot: En del av fakatexten tagen från: http://hedinexformation.blogspot.se/2010/06/feedback-trappan.html
Bild på den ritade feedbacktrappan från: http://www.fotosidan.se/groups/kritiskmassa/about.htm
Gymfotografier: Edvin Hansson och Lotta Åhman
Bloggskolan eller Köttbulleskolan är samma skola
Köttbulleskolan och bloggskolan är här samma skola. Om du kan laga köttbullar på ett smart sätt kan du spara in tid, så att du kan skriva på din blogg (eller läsa på andras tex min www.baralillaja.blogspot.com)
Dem här köttbullarna blir supergoda och genom att göra dem i ugnen får du många gjorda på kort tid och så kan familjen äta köttbullar tre dagar i rad (bara att variera kolhydraterna). Alla kommer att vara nöjda!
Dubbla receptet x 4
BLANDA IHOP OCH LÅT STÅ I 20 MINUTER
0.75 dl skorpmjöl
2 dl mjölk
BLANDA I:
1 krm lökpulver
1 krm svartpeppar eller vitpeppar
1,5 tsk salt
400 gr blandfärs
RULLA KÖTTBULLAR, LÄGG DEM PÅ SMÖRPAPPER PÅ PLÅTAR.
SÄTT IN PLÅTEN NÄST HÖGST UPP I UGNEN SOM STÅR PÅ 225 GRADER OCH GRILL.
TA UT KÖTTBULLARNA EFTER 5-10 MINUTER DÅ DE HAR FÅTT DEN FÄRG DU VILL HA PÅ DEM. DEM ÄR NU FÄRDIGA MEN HAR EJ FÅTT NÅGON "STEKYTA" PÅ UNDERSIDAN DÄRFÖR KAN DU LÄGGA DEM I STEKPANNAN NÄR DE ÄR VARMA OCH GE DEM LITE FÄRG.
KLARA, SAFTIGA OCH GODA. DU HAR NU GJORT VÄRLDENS GODASTE KÖTTBULLAR UTAN ATT BEHÖVA PASSA UPP DEM I STEKPANNAN.

LYCKA TILL MED BLOGGANDET OCH KÖTTBULLEÄTANDET!
Tävlingsidrag
http://trendenser.se/2012/april/tavla-och-vinn-en-kitchenaid-hjalp-mig-gora.html
Legenden som ska få dig att tänka, vad kan JAG göra!

Du kan ändå ingenting göra. Det är kört. Det tror du.
Men så får du läsa Selma Lagerlöfs saga om rödhaken. Det är en legend utan vetenskaplig grund, men legenden kan förmedla något även för dig som vill ha allt förankrat till vetenskap och forskning. Den här legenden om Fågel Rödbröst vill få dig att förstå att det alltid finns något att göra för alla, även då det är kört.
Men du kanske inte vill tro på legender, men då är det inte försent att börja forska om tesen är sann, den som säger att: Det finns alltid någonting man kan göra, även för den som tror sig vara liten, grå och obetydlig.

Legenden om fågel Rödbröst och Jesus på korset 
Gud skapade rödhaken grå. Rödhaken frågade Gud varför. Gud svarade: »Jag har kallat dig Rödbröst, och Rödbröst skall du heta, men du får själv se till, att du kan förtjäna dina röda bröstfjädrar.» Och så lyfte Gud upp handen och lät den grå fågeln flyga ut i världen.
Tiden går och en dag befinner sig rödhaken i Jerusalem. Det är den första långfredagen och det är den dagen Jesus korsfästs. Fågeln ser Jesus uppspikad på korset med en krona av stickande törne.
Fastän jag är liten och svag, borde jag ändå kunna göra något för denne arme pinade, tänker fågel rödbröst.
Han lämnar boet och flyger ut i luften, kretsar kring den korsfäste flera gånger utan att våga närma sig, ty han är en skygg liten fågel, som aldrig vågat komma nära en människa tidigare. Men så småningom tar han mod till sig, flyger fram till honom och drar med sin näbb ut en törntagg, som har trängt in i den korsfästes panna. Men när han har gjort det, faller en droppe av den korsfästes blod ned på hans bröst. Den vidgade sig snabbt och flyter ut och färgar alla de små späda bröstfjädrarna. Den korsfäste öppnar sina läppar och viskar till fågeln. »För din barmhärtighets skull har du vunnit vad ditt släkte har eftersträvat allt sedan världens skapelse.»
När fågeln kommmer tillbaka till sitt bo, ropar hans små ungar till honom: »Ditt bröst är rött, dina bröstfjädrar är rödare än rosor!» »Det är endast en bloddroppe från den stackars mannens panna. Den försvinner, så snart jag badar mig i en bäck eller en klar källa.»
Men hur än den lilla fågeln badade, försvann inte den röda färgen från hans bröst, och då hans små ungar sedan blir fullväxta, lyser den blodröda färgen även på deras bröstfjädrar, liksom den lyser på varje fågel Rödbrösts strupe och bröst från denna dag.
(ur Kristuslegender utgiven 1904)

Tyvärr ville inte rödhaken ställa upp på bild, men en anna fågel rödbröst ville, tack lilla domherre!
Läs Fågel Rödbräst av Selma Lagerlöf i orginal. Den finns här: http://www.kenalexis.se/familj/selma.html
Bortjagad

Bortjagad
men vill ändå hålla sig kvar
... av mig
Hoppas på bakslag
men tränar på att acceptera
genom att plantera våren
Men sparken står
ändå redo på sidan
i fall våren inte vill va´kvar


men...
ingen rår på våren
Var det så Karl Knut Bondes (mitten av 1400-talet) tänkte då han skulle hitta färgerna till Sveriges symbol, den svenska flaggan?
Nu skulle vi ut i krig mot Danmark
och eftersom Danmark hade en flagga så kunde väl inte Sverige vara sämre.
Men vilka färger skulle vi ha?
Jo, vårens
Den svenska våren som aldrig gav sig,
aldrig gav upp då den krigade mot vintern.
Så ut i den svenska naturen
och se där, där fanns färgerna för Sverige!



Fotnot: Så här skriver Herman Lidqvist i Aftonbladet 04-06-06
"Den svenska flaggan är över 500 år gammal och därmed en av världens äldsta. Allra äldst är danskarnas Dannebrogen, som enligt legenden är från 1219."
"Forskarna tror i dag att unionskungen Erik av Pommern, som regerade över alla de nordiska länderna i början av 1400-talet, införde Dannebrogen (den röda duken) som huvudbaner för hela den nordiska unionen.
Då den svenske kungen Karl Knutsson Bonde i mitten av 1400-talet inledde motståndskamp mot danskarna kunde han inte gärna använda danska kungens flagga utan hissade en egen korsflagga och tog färgerna blått och gult ur sin personliga vapensköld. Den svenska flaggan var alltså en motståndsflagga från början."
Bara att välja vad du vill tro på, en historiker eller en romantiker!
Bara en fågel?

Du börjar skolan. Du börjar skriva bokstäver och ljudar. Du skriver siffror och räknar ihop. Du färglägger fåglar och får lära dig vad dem heter. Det är domherre, sidensvans, talgoxe och kanske blåmes.
Du målar svanen som döljer sitt S i halsen. Det finns knölsvan och sångsvan. Sedan finns hackspetten som sitter och hackar på skolan.

Sedan läser din mamma Bröderna Lejonhjärta för dig. Skorpans döda storebror Jonatan kommer via en duva och säger: "Var inte rädd" men det är bara en saga, så kan det inte vara i verkligheten.
Åren går. Din mamma dör. Efter begravningen kommer en koltrast och sjunger för dig. Du sitter utanför krematoriet, din mammas kropp är där inne, men var är hon? I koltrasten? Du känner hennes närvaro och du möter koltrastens blick. Du vet, men du undrar om det är sant och i så fall vad hon vill säga dig.

Åren fortsätter att gå. Du träffar någon som också förlorat sin mamma. Får höra hur hennes mamma kom tillbaka i en fågels kropp, kanske korpen, satte sig på fönsterbläcket och tittade in på sitt barnbarn. Barnbarnet som dottern ville visa för sin mamma.
Åren fortsätter att gå. Helt plötsligt är det väldigt viktigt att ha solrosfrön i fågelhusen och kunna gästernas alla namn. Men någon saknas från arket med fåglarna som skulle färgläggas i första klass. Du kommer på att det är sidensvansen. Tänk om sidensvansen kunde komma också. Dagen därpå kommer den i flock. Kommer inte till fågelbordet, men den är i de olika träden som finns vid huset. Sedan är de borta. Hade sidensvansen med sig ett budskap och i så fall vad?

Jag skriver blogg och läser andras bloggar. Hittar koltrasten i bloggen: www.lisa1963.blogspot.com och får veta vad den betyder. Koltrasten berättar för oss att jag kommer att upptäcka nya saker hos mig själv. Koltrast=Förändring. Och du inser att koltrasten på krematorietaket hade rätt, du skulle upptäcka nya saker hos dig själv. Men du vet också att du har upptäckt något mer, fåglarna!

Fotnot: Fåglarnas namn är Domherre, Gråsiska, Pilfink (brun på huvudet medan Gråsparvens huvud är grå), Grönfink, Blåmes och Talgoxe.
På väg bort och på väg till

Jag lämnar skogen.
Jag lämnar huset.
Jag lämnar familjen, där dem är en mindre kvar.
Patienten har gått vidare.
Familjen ska gå vidare
och jag ska vidare.
Tom.
Behöver något som fyller på.
Sätter på radion.
Han heter James Morrison.
Jag känner texten.
Den är till mig,
men jag kan inte alla orden,
förstår att jag måste få dem översatta.
På väg bort och På väg till
fyller den mig till nästa möte
med dig, min nästa patient

När det är svart
Ta lite tid att hålla om dig själv
Ta lite tid att känna dig fram
Innan det är borta/förlorat
Du kommer inte släppa taget
Men ändå fortsätta falla
Kom ihåg hur du räddade mig nu
Från allt mitt, yeah
Och om den här är kärleken, bara känn den
Och om det här är livet, nå se det
Ser inte någon anledning att vara ensam, ensam, yeah
Jag låter dig inte gå
Säg orden, säg orden som om det inte fanns
Något annat
Slut dina ögon så kanske du tror
Att det finns en väg ut
Öppna upp, öppna upp ditt hjärta till mig nu
Låt allt rinna ut
Det finns inget jag inte orkar bära
Och om det här är kärleken, bara känn den
Och om det här livet, nå se det
Ser inte någon anledning att vara ensam, ensam, yeah
Jag låter dig inte gå
Om din himmel faller, ta min hand och håll den
Du behöver inte vara ensam, ensam, yeah
Jag låter dig inte gå
Och om du känner kärlekens flamma I kväll
Och du är för svag för att bära elden vidare
Och alla dina vänner du inte kan glömma
Försvinn
Jag kommer vara här alltid, för alltid hålla kvar
Och om det här är kärleken, bara känn den
Och om det här livet, nå se det
Ser inte någon anledning att vara ensam, ensam,
Jag låter dig inte gå
Om din himmel faller, ta min hand och håll den
Du behöver inte vara ensam, ensam, yeah
Jag låter dig inte gå
Jag låter dig inte gå, nej
Jag tillåter inte
Jag låter dig inte gå, nej
Jag tillåter inte
Jag låter dig inte gå, nej
Jag låter dig inte gå… 
En kod från Elsa Beskow

Det var en gång en kvinna. Hon hette först Elsa Maartman men blev sedan Elsa Beskow. Hon föddes 1874 och växte upp med fyra yngre systrar och en äldre bror. När Elsa var 15 år dog fadern och familjen fick flytta till mammans tre ogifta syskon (två mostrar och en morbror) som bodde tillsammans i ett kollektiv.
Redan som liten visste Elsa vad hon skulle bli. Hon skulle bli en som skrev och ritade sagor. Men att hon skulle bli en av tidernas största sagokonstnärer visste hon säkert inte och att hon skulle få sex söner kunde hon kanske inte heller drömma om trots en fantastisk fantasi.
Elsa växte upp i en livlig, frisinnad och konstnärlig miljö. Hon kunde betrakta blommorna och djuren och hon kunde se sagorna i naturen, vilka hon sedan målade och satte text till. Sagorna följde henne hela tiden och under hela livet. Elsa blev aldrig uppfostrad, utan hon blev uppmostrad sa hennes lärarinnan Ellen Key om Elsa. Mamma, morbror och mostrar blev Sagan om Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin och Farbror Blå. Kanske var det precis så hon växte upp?

Samma år, 1897 som hennes första bok "Sagan om den lilla lilla gumman" kom ut gifte hon sig med Natanael Beskow som hon hade träffatde då hon gick på konstfack och fick stå modell för honom. Resultatet blev porträttet överst på sidan.

Vartannat år en bok och vartannat år en pojke sa Elsa där hon satt vid det stora vita bordet i salongen och målade och skrev samtidigt som hon hade sina söner omkring sig.
Hon brann för det hon gjorde. Var det därför hon klarade att både arbeta, sköta hushållet, den stora trädgården och sina barn?
När jag var liten var det bilderna som fashinerade mig mycket i boken Pelles nya kläder. Jag tittade på farmodern och jag tittade på mormodern. Vem såg snällast ut? Jag såg att de var lika olika som min egen mormor och farmor. Vad jag inte förstod var varför Pelle var tvungen att göra tjänster till alla för att få ny kläder.

Inte heller som tonåring förstod jag varför Pelle skulle behöva passa småbarn, rensa i trädgårdslandet och valla kor för att få hjälp. Men jag läste ändå boken tillsammans med de andra Beskow-böckerna, men nu för mina kusiner.
Sedan gick åren tills jag en dag själv stod i hushållet med barn omkring mig. Jag hade så mycket jag ville göra, men hur skulle jag hinna?
Ingenstans där jag läste om Elsa beskow stod det hur hon gjorde för att få till det med tiden till att kunna arbeta med sina bilder och texter. Bara frågan: Hur hann hon med att skriva och illustrera alla böcker med sex söner, ett hushålle och en man som låste in sig på sitt arbetsrum med skylten "stör ej" på dörren? Men plötsligt förstod jag budskapet i Pelles nya kläder. Det fanns ett hemligt budskap som jag hade fått inpräntat i mig från det jag var en liten flicka. Tjänster och gentjänster! Så när någon av barnen ville ha hjälp eller skjuts svarade jag: Det ska jag visst vännen min om du plockar i ordning på diskbänken. Eller: Jag skjutsar dig gärna om du städar toaletten. På så sätt kunde man få tid över till något annat än hushållsarbete och barn och det måste ha varit så Elsa klarade sitt kall, att skapa barnböcker.
Jag hade knäckt koden. Det tog tid, men jag kom på det tack vare Elsa Beskow och Pelles nya kläder!

Och uppsluppen i mitt eget skapande kan jag känna igen mig, inte bara i begreppet uppmostrad utan även i den beskrivningen som sonen Bo Beskow ger:
"-Mor, får jag en pepparkaka?
-Javisst.
-Mor, får jag ta två pepparkakor?
-Mmmmm
-Mor, får jag ta tre pepparkakor?
-Jaha - nej vad är det du står och säger, pojke, inte får du ta några pepparkakor!"

Elsa visar att du kan om du vill även om du har barn, man, hushålle och trädgård. En kvinnlig förebild till oss alla.

Fonot: Fakta och bilder från BonnierCarlsen
Köp Sagan om den Lilla lilla gumman
Köp Pelles nya kläder
Jag är en garnoholick och stickolist

Vaknar tidigt. Torr i munnen, stel i nacken, ömmande handleder och absolut inte utvilad. Första tanken, vad gjorde jag i går? Sneglar mot nattduksbordet och kommer ihåg.
Tar stickningen och börjar sticka. Tänker, bara ett varv till. Hinner knappt tänka tanken färdigt förän varvet är utstickat, men innan jag vet ordet av så har jag börjat på ett nytt varv och ett till och ett till. Tänker att jag måste sluta innan någon vaknar och ser vad jag håller på med. Sneglar på nattduksbordet, många rutor små. HerreGud jag blir tvungen att erkänna: Jag är en garnoholick och stickolist.


Tecken på att det finns en garnoholick i familjen:
Gömda stickor bland tandpetarna


Påbörjade stickprojekt i olika korgar.

Garnnystan undangömda i husets olika garderober.
Bortglömda presenter till barnen, men inte till sig själv, efter resan till huvudstaden.
Garnskåp (oftast egentillverkat) väl synligt i vardagsrummet. Innehåller både öppnade och oöppnade nystan.
Lättillgängligt garn om suget blir för stort.
Missbrukargenen går ofta i arv. Du kan säkert se ett riskbeteende hos barnen.



Det här kan vara ett tecken att det kan vara dags för avgiftning.
Steg ett i avgiftningen: Gå till diskbänken, helt omöjligt att ägna sig åt stickningen.
Men...
för den måttliga är stickningen ett fantastiskt sätt att koppla av på. I soffan en fredagskväll eller när du är hemma och är sjuk.







Så här stickar du dominorutor:
Strumpstickor 2,5 eller 3 mm
På alla varv: Lyft första maskan.
På alla varv. Sticka den sista maskan i den bakre maskbågen.
Det här är för att skapa en kant som underlättar när du ska plocka upp maskorna till nästa ruta.
Lägg upp 31 maskor.
Varv 1: Sticka ett varv rätstickning.
Varv 2: Lyft en maska, sticka 13 maskor, lyft två maskor, sticka en maska, lyft över de två "lyfta" maskorna. Sticka 13 maskor, sticka den sista maskan i bakre maskbågen.
Varv 3: Rätstickning
Varv 4: Lyft en maska, sticka 12 maskor, lyft två maskor, sticka en maska, lyft över de två "lyfta" maskorna. Sticka 12 maskor, sticka den sista maskan i bakre maskbågen.
Varv 5: Rätstickning
Varv 6 och vidare:
Fortsätt på detta sätt att minska två maskor vartannat varv. När du har tre maskor kvar på stickan, sticka inte det räta varvet utan gör avmaskningen, drag garnet genom den sista maskan och din första ruta är klar!
När du har stickat två rutor kan du sticka ihop dem.
Plocka upp 15 maskor efter den vänstra kanten på den ena och 15 maskor efter högra kanten på den andra.
Sticka 15 maskor rätstickning, lägg upp en maska och sticka 15 maskor till (15+1+15=31).
LYCKA TILL men var försiktig så att du inte hamnar i stickoholickträsket!


På eget spår

På egen väg, Ut ur spår
Aldrig göra enkelt lätt
Aldrig göra andras sätt
På egen väg , Ej i spår
Inte glida enkelt fram
Inte följa samma spår
På egen väg, På eget sätt
Alltid fara, inte bakom
eller bara vara
På egen väg
följer inte i ett spår
kommer därför alltid nå
egen väg, i eget spår
På egen väg
når du fram
till samma mål
som andra når
Ett eget liv
men i eget spår

På annan väg
stakas spåren fram
för vad en mamma är
och vad en mamma kan
men...
Det finns en annan väg
som inte går
glida enkelt fram
på skidat spår
Det är bara spåra
eget spår
för att nå
det jag får
om jag vågar
gå ur spår 
Familjebygget

Byggen. Det finns många olika slags byggen som jag har varit med och följt. Bodbygge, lekstugebygge, klätterställningsbygge, kojbygge, bryggbygge, tillbyggnadsbygge och renoveringbygge. Hela mitt vuxna liv har jag levt i olika slags byggen. Vad jag inte har tänkt på är att jag också varit delaktig i ett familjebygge. Jag har byggt en familj utan att veta om att jag har byggt och jag har byggt utan ritning.

När jag öppnar mitt födelsedagspaket från vännen och hittar boken: Familjebygget-Ritningen som hjälper dig att förstå och bygga en familj (av Madeleine Cocozza) blir jag väldigt glad för här är svaret på hur man ska bygga - en familj. Man kan tycka att boken kommer 25 år för sent, men om man bygger familjen hela livet så kanske man har nytta av den 25 år eller ännu mer framåt.
Då (Wall Photos Tillhörande: Up)Om man får höra att man är kvinnan som gör fort och fel och efter det gör om och gör rätt så ligger det nära tillhands att riva ned hela familjen och göra om. Men om man även har fått höra och sett att allt går att lagas, repareras och renoveras så förstår man ganska snart att här har man ytterligare ett renoveringsobjekt, familjen. Men man behöver inte misströsta. Nu finns det en ritning till bygget och faktiskt en hel del beprövad erfarenhet.

Det känns underbart att man varken behöver matte A, B, C, D eller E för att förstå ritningen i boken. Det mest avancerade är en cirkel kallad familjens kostcirkel som visar hur vardagen ska vara uppdelad mellan arbete, partid, egen tid och familjetid. Det kanske också är den ekvationen som är svårast att få ihop (förstår varför man redan i mellanstadiet får lära sig att räkna ut cirkelns area, förberedelser för familjeliv!)

Själva grunden i boken är den teoretiska kunskapen som finns i ämnet familjen, vilken är hämtad från forskningen. Sedan finns det fallbeskrivningar som visar olika familjebilder där man riskerar att bygga fel eller där man redan har byggt fel. Fallbeskrivningarna finns i hela boken och dem visar på att familjebyggen kan vara byggda på många olika sätt och leda till många olika svårigheter.
I slutet av boken finns ett kapitell som kan ge tröst. Den heter: "Myten om den lyckliga familjen". Byggmästaren (=författaren) skriver: Det finns en myt som odlas om den lyckliga familjen. Den innefattar en bild av familjer som välartade och lyckliga vilket medför att vi gärna visar upp vår familj som välfungerande och lycklig. Myten gör att vi mer sällan delar upplevelser av bekymmer och dilemman. Tystnaden om det svåra kommer ytterligare att förstärka myten om den lyckliga och framgångsrika familjen, och så lever myten vidare. Det finns inga lyckliga familjer, familjer är i vissa perioder lyckliga och i andra perioder olyckliga, var och en får sin beskärda del av svårigheter och lycka som måste hanteras på olika sätt.

Oavsett om du har ett renoveringsobjekt eller ett nybygge - läs boken! Språket är lättbegripligt men vissa stycken kan kräva att det läses fler gånger för att man verkligen ska kunna förstå. Det är inte något konstigt att en ritning på ett bygge kräver lite eftertanke och det krävs alltid lite ansträngning när man bygger. Men allt är inte jobbigt med familjebyggen. Här behöver man inte ansöka om något bygglov och om man redan har börjat bygga utan boken så finns det ingen risk att bli anklagad för svartbygge och riskera böter och rivning (eller att
TV 4´s program: Fuskbyggarna kommer).
Och var börjar jag? Kanske i familjens kostcirkel. Det blir inte pannkaka (eftersom det blev det igår) och medan jag funderar på det jag läst så kommer jag till insikt att OM vår familj ska klassas som renoveringsobjekt så kommer vi kankse aldrig att bli klara. Det är precis som Tranströmer försöker få oss att förstå i sin dikt Romerska bågar: Du blir aldrig färdig och det är som det ska (snyft).
Wall Photos, UpSedan: Killen som står och väntar när familjebygget är färdigbyggt?
Köp boken!


