Var för dig din tavla?

 
 
Vad betyder den tavla som du sätter på din vägg ?
Gillar du den för att färgerna harmoniserar eller bryter av dem färger du en gång har valt till rummet?
Är det motivet som berättar något för dig eller är det signaturen från konstnären som gör att du vill ha den synlig för dig själv och andra?
 
 
Tavlan som du har valt att sätta på din vägg, har den en uppgift? 
 
 
 
 
 
Jag läser Tomas Tranströmer ...
 
Efter anfall
 
Den sjuka pojken
Fastlåst i en syn 
med tungan styv som ett horn.
 
Han sitter med ryggen vänd mot tavlan med sädesfältet.
Bandaget kring käken för tanken till balsamering.
Hans glasögon är tjocka som en dykares. Och allting är
utan svar
och häftigt som när telefonen ringer i mörkret.
 
Men tavlan bakom. Det är ett landskap som ger ro fast
säden är en gyllene storm.
Blåeldsblå himmel och drivande moln. Därunder i det
gula svallet
seglar några vita skjortor: skördemän - de kastar inga
skuggor.
 
Det står en man långt borta på fältet och tycks se hitåt.
En bred hatt skymmer hans ansikte.
Han tycks betrakta den mörka gestaltern här i rummet,
kanske till hjälp.
 
Omärkligt har tavlan börjat vidga sig och öppnas bakom
den sjuke
och försjunkne. Det gnistrar och hamrar. Varje ax är tänt
som för att väcka honom!
Den andre - i säden - ger ett tecken.
 
Han har närmat sig.
Ingen ser det.
 
 
 
 
...och ser på min tavla.
Nu med andra ögon. Här har den gamla odalmannen gått och sjungit på åkerjorden
(Bo Setterlind - Döden tänkte jag mig så)
 
Tavlan kanske har som uppgift att ta med betraktaren över till nästa dimension. Kanske värt att tänka på när man handlar konst på Erikshjälpen. Tavlor som kommer dit för att någon har "lämnat in".
 

Att andas

 
Vid födelseögonblicket tilldelas alla människor ett visst antal andetag. Hur vi sedan väljer att förbruka dem är upp till var och en. Så säger en gammal indisk sägen. Ingen kanske tror på en gammal sägen, men tänk om det är sant. Tänk om...
 
 
Vi tar ca 20 000 - 25 000 andetag per dygn. Det bli i genomsnitt 14 andetag per minut. Om du andas sex till tio andetag per minut i stället så aktiverar du det parasympatiska nervsystemet, det system i kroppen som ger dig lugn och ro. Du stillar ditt sinne och lär dig koncentration. Andningen  ökar syret i blodet vilket stimulerar hela blodcirkulationen och en lugn och medveten andning kan sänka högt blodtryck. Den medvetna andningen gör också att du håller jämnare kroppstemperatur, får en bättre fungerande mage och sover bättre. Andningen påverkar immunförsvaret i positiv riktning.
 
 
Titta på ett barn som sover. Oftast andas barn helt rätt i sömnen.Deras magar höjer och sänker sig. De andas genom näsan vilket gör att blodet får syre och lymfsystemet aktiveras, vilket gör att slaggprodukter förs ut ur kroppen. 
Små barn andas inte genom munnen, vilket vi vuxna ofta gör. När vi stressar kan vi börja flämta och det gör att vi blir ännu mer stressade. Det är också lätt att andnigen hamnar långt upp i bröstet när vi andas genom munnen.
 
Att bli medveten om sin andning och förbättra den är den absolut effektivaste sättet att förbättra sin hälsa.
 
 
För 50 år sedan var genomsnittet på kontrollpausen 25 sekunder (den tid du kan hålla andan efter en utandning). I dag klarar genomsnitt-människan bara 15 sekunder. Dessa resultat går hand i hand med ökad andningsvolym och  försämrad hälsa. På 60 år har vi fördubblat andningsvolymen. Överandning minskar syresättningen av cellerna. Man skulle kunna tro att det är bra att andas mycket och att det blir ännu mer syre till cellerna men så funkar det inte. Det är tvärt om. Överandning leder till kraftfulla kemiska förändringar och obalanser i kroppen som gör att mindre syre når cellerna.
 
 
Att vi har ökat våra andetag per minut i dag jämfört med för 60 år sedan beror sannorlikhet att vi lever i ett mer stressat samhälle och ett allt mer stillasittande liv. När vår fysiska aktivitet minskar så minskar även cellernas ämnesomsättning. Och när vårt syrebehov minskar pga fysisk aktivitet så andas vi mer. Det är en ekvation som inte går ihop utan det innebär en stor stress för kroppen. Vi behöver röra oss mer samtidigt som vi andas mindre. Du behöver reducera den volym luft du andas in och det gör du genomatt att andas avslappat, dvs slappna av i andningsmusklerna. Kanske att du måste träna på ett avslappnat andningssätt, kallas medveten andning.
 
 
Vid medveten andning (djupt ned i magen, in- och utgenom näsan och med en andning som är tyst, avslappnad och rytmisk) händer följande saker i kroppen:
- Blodtrycket sjunker
- Blodcirkulationen ökar
- Diafragman masserar viktiga organ
- Bröstkorgen blir mindre spänd
- Kroppshållningen blir snyggare
- Matsmältningen fungerar optimalt (du tar upp näringen bättre, maten smakar bättreoch du blir inte lika       sötsugen)
- Det parasympatiska (lugn- och ro) nervsystemet aktiveras vilket gör att du inte blir lika stressad.
- Hjärnan får tillräckligt med syre vilket gör att vi tänker klarare och håller oss mer koncentrerade. Du får bättre tålamod och ett jämnare humör.
- Immunförsvaret är aktiverat och förhindrar att onödiga baciller får fäste.
- Luften värms och fuktas vilket gör att värme och vätska behålls i kroppen.
- Hjärtat jobbar optimalt och håller sig starkt och friskt.
- Du sover bättre. 
 
 
Genom att andas genom näsan så värms luften samt fuktas. Du slipper problem med torr mun. Vatten och värme behålls i kroppen.Bakterier och mikroorganismer som finns i luften filtreras. Kvävemonoxid produceras i stora mängder i bihålorna - blodkärlen vidgar sig och bakterierna dör. 
 
I förkylnings- och kräksjuketider så är andningen extra viktig. För andas du in genom munnen spelar det ingen roll hur mycket du spritar händerna.
 
Övning: Andas långsamt in genom näsan och räkna till tre.
Håll andan och räkna till tre
Andas ut långsamt och räkna till tre
Slappna av
Andas normalt några gånger
Börja om
 
Övning: Ställ klockan på en minut och räkna hur många andetag du tar under den tiden. Forcera inte din andning utan låt den bara finnas där och följ med i den. Försök sedan att fördjupa din andning så att du tar färre och färre andetag för varje minut.
 
 
Du mår som din andning. Din andning är som du mår.
 
 
Ett första steg mot bättre hälsa är att ta reda på hur du mår genom att räkna dina andetag. Nästa steg kan vara att börja träna att andas rätt och minska på antal andetag per minut. För tänk om det är som den indiska sägnen säger: Du föds med ett visst antal andetag...
 
 
Fotnot: Inspiration och faktatext från min kollega och bloggläsare Katarina Ekström.

Att vara intelligent på mer än ett sätt

 
Intelligent
 Står där rakryggad och visar med sina raka stolpar sint stolthet. Intelligent, det finaste man kan vara om man är människa, eller? Fin vill man vara för inte vill man behöva säga att jag inte förstår eller att jag inte kan. Det förstår även den som inte förstår, för då är man kanske ointelligent med ett stort O längst fram i ordet. O:et som symboliserar allt tomrum i hjärnan.
 
Men O:et kanske inte alls står för tomrum utan för något annat, ett kikarsikte för att hitta något annat. Och det finns inte bara något annat utan något mycket mer.
Han som såg att det fanns något mer, var pedagogikprofessorn Howard Gardner. Han var den första som sa: 
 
Det handlar inte om hur intelligent du är utan hur du är intelligent.
 
Alla människor är intelligenta men på olika sätt och det finns många sätt eftersom det finns nio olika intelligenser där man är olika stark i de olika kategorierna. Det är både vilka gener man föds med och i vilken miljö man lever i som styr hur de olika intelligenserna stärks.
 
 
Vilka är de nio olika intelligenserna och kan du se hur din intelligens ser ut?
 
Logisk-matematisk intelligens
Du har sinne för kategorisering, klassificering, slutledning, generalisering, beräkningar och prövande av hypoteser. Du är bra på att tänka och resonera logiskt och abstrakt.
 
Språklig (lingvistisk) intelligens
Du har stort ordförråd och gott språköra. Du är bra på att använda ord, antingen muntligt eller i skrift.
 
Rumslig (visuell-spatial) intelligens
Du har känsla för färg, linje, mönster, form och förhållandet mellan dessa element. Du har förmågan att visualisera, att grafiskt åskådliggöra visuella eller spatiala idéer och att orientera dig i tre dimensioner. Du är bra på att fickparkera eller att hitta i en ny miljö.
Du är bra på att uppfatta den visuella - rumsliga världen exakt t ex som jägare, scout eller vägvisare och du är bra  på att förändra denna värld till exempel som inredare, arkitekt, konstnär eller uppfinnare.
 
 
Kroppslig (kinestetisk) intelligens
Du är bra på att använda hela kroppen för att uttrycka tankar och känslor. Du kan vara skådespelare, mimare, idrottsutövare eller dansare. Du är också bra på att använda händerna för att framställa eller förändra föremål.
 
Musikalisk intelligens
Du är bra på att känna igen melodier och sångverser, och du kan omforma och uttrycka olika sorters musik. Du har känsla för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg hos ett musikstycke.
 
Social-interpersonell intelligens
Du är bra på att lyssna, trösta, vägleda och medla, du är känslig för ansiktsuttryck, gester och röstlägen. Genom dessa kunskaper kan du påverka en grupp människor att agera på ett visst sätt. Du trivs med att arbeta tillsammans med andra människor.
 
Reflekterande (intuitiv-intrapersonell) intelligens
Du är bra på att förstå dina egna reaktioner och känslor. Du har god självkännedom och du har en riktig bild av dig själv. Du vet vilka dina starka och svaga sidor är. Du har också förmåga till självdisciplin och självanalys. Du trivs med att vara ensam.
 
Natur intelligens
Du har ett praktiskt kunnande, som kommer till användning när saker och ting krånglar och när det gäller att finna felet och rätta till det. Du är bra på att förstå sammanhang i naturen och du har en instinktiv förståelse för djur och natur, Du är gärna i naturen och du känner till fåglar och växter.
 
Existentiell intelligens
Du är bra på att tänka. Du är intresserad av de stora livsfrågorna. Du funderar mycket över den mänskliga tillvaron, livet och döden och diskuterar gärna religiösa och filosofiska frågor.
 
 
När jag har sett att det finns olika intelligenser så vill jag också kunna vara intelligent på alla olika sätt, men som allt annat så kräver det träning. Så därför tränar jag på att bli intelligent.
 
 

 
Men kommer man kunna säga att alla intelligenserna är lika viktiga om man på högskoleprovet aldrig är intresserad av om man kan skilja på en King Edvardpotatis och en Röd baron utan ger bäst poäng till dem som ser likheter och olikheter på mönster och snabbt kan lösa matematiska uträkningar? För det är då du kan komma in på din drömutbildning. Den utbildning i yrket som kräver att du ska ha en styrka i tex social-interpersonell och reflekterande intelligens. Just den intelligensen som ingen efterfrågar förän du möter livet.
 
Fotnot: Fakta om Howard Gardner och de nio intelligenserna:
http://www.gugglan.se/kunskapsformer.htm 
http://kreativpedagogik.nu/multipla-intelligenser-howard-gardner
 

Häll i, Håll om och Håll tyst

 
Lustigt är det, men när man virkar till döda ting så får de liv. Mina muggar börjar tala till mig där de står i sina nyvirkade "koftor".
 
    
 
Men vad säger de?
Jo, Häll i, Håll om och Håll tyst! 
Så har jag plötsligt svaret på vad jag ska ha dessa muggar till. Det är kris-muggar och när dem inte används så ska de hjälpa mig att komma ihåg hur jag ska bete mig när den jag möter är i chock.
 
Häll i 
 
 
Håll om
 
 
Håll tyst
 
 
Galanskap?
Ja visst, men mellan att vara galen och att vara geni kan gränsen ibland vara hårfin och det finns väl ingenting som säger att både galenskap och genialitet inte ska kunna samsas i samma gamla skåp, tänker jag.
 

RSS 2.0